Så
har ännu ett vinterläger avslutats, det 23:e i raden. I år var vi ca
110 deltagare vilket var nästan 20 fler än förra året! Vad som var
verkligt kul var att hela 6 nya familjer var med. Vi,
lägergeneralerna, hade lagt in en del nya aktiviteter i programmet
(vilket förvirrade några av de gamla lägerdeltagarna).
En strid ström av familjer anlände under torsdagseftermiddagen och
det blev många kära återseenden. Visst är det lite speciellt då man
inte träffats på ett ½ år men ändå känns det så naturligt och roligt
att ses! Fram till middagen kunde man roa
sig med att gå lägrets enda tips-
promenad och samtidigt få en aning om hur det ser ut i den närmsta
omgivningen.
Efter middagen samlades alla utanför Klackbergsgården för, som
läger-
deltagarna fått veta, en gemensam uteaktivitet. Aktiviteten bestod
av att man familjevis fick var sin fackla för att sedan på lång rad
gå genom stollegång och hamna bland gruvor och berg. Stigen upp var
belyst med marschaller och i stollegången fanns värmeljus i skrevor
och på hyllavsatser. Väl uppe hölls en kort information och sedan
förklarades det 23:e vinterlägret invigt!
Fredagsförmiddag var vigd för föreläsningar. Örebroteamet med Ingela
och Lis startade klockan
9. De presenterade kort sin organisation och hur teamet arbetar.
Sedan övergick de till att prata om
habiliteringssamverkan och vikten av träning med och utan protes
både för att utveckla skickligheten och för att förebygga
förslitningsskador. Mer om det senare utlovades till sommar-
lägret vecka 31. Aktiv ortopedteknik med Bosse och Rolf Andersson
samt Anita Stockselius från Röda Korsets sjukhus informerade sedan
om sin organisation och arbetssätt. Sedan gav de oss
information om olika typer av proteser och ortoser. Inget verkar
omöjligt! Sist ut var AnnChristine
Berg från HSO. Hon informerade om hur HSO fungerar samt om ”2003-
Det Europeiska handikappåret”. Böcker om handikapp fanns att
bläddra i och en litteraturlista kommer att läggas ut på hemsidan. |
Efter lunch var det dags för
snöskulpturtävling, ett nytt inslag
för året. Tre stora snöhögar hade skottats upp med hjälp av
Klackbergsgårdens personal. Alla
som ville fick vara med och de delades in i 3 lag. Det blev ca 15
deltagare, unga som gamla, i varje
lag. Temat var Disney. Så började arbetet! Det skottades, byggdes,
sopades och finjusterades. Tre
omutbara (?) domare gick runt och försökte utse vinnare. Med bra
motivering fick sedan alla 3 lag
pris och bäst av allt; skulpturerna fanns kvar att beskåda under
hela helgen!
Eftermiddagsfikat serverades nere
vid sjön där vi även fick se hur det går till att fiska med angeldon.
Tyvärr fick vi inget napp men barnen tyckte att mörten vi agnade med
var nog så bra fisk … och många!
Efter middagen var det dags för musiktävling i Malmgården. Det var
den 17:e musiktävlingen som
Lars Engman anordnade åt oss. TACK!!! Vi tror Sida 5 det var den
mest besökta musiktävlingen på många år. Inte en sittplats fanns att
uppbringa, KUL! Vi är många som redan ser fram mot nästa…
De mindre barnen hade sedan filmkväll med tillhörande godis, chips
och läsk. Det var en otrolig upplevelse – det
spilldes läsk, tappades godis och sölades chips i 1 ½ timme till
filmen ”Iceages”. |
Det flesta var nog nöjda, mätta och trötta när filmen var slut.
(Inte minst de fejande läger-
generalerna som försökte hålla jämn takt med barnen.)
Så avslutades kvällen med samkväm i
Malmgården. Här satt vi vuxna och pratade och snaskade fram till
sängdax.
På lördagmorgon var det dags för årsmöte, som drog ut lite på tiden.
Lilla vasaloppet kördes klockan 10,00 och det var flera ihärdiga
barn som
deltog. Alla fick diplom.
Så var det dags för lägrets
överraskning. En karavan med 12 skotrar, några med pulkor, kom
åkandes. Alla som ville fick åka och några lyckliga föräldrar fick
till och med provköra. Ett stort TACK
till Anders Holmqvist och alla de privat-
personer i Norberg som
ställde upp helt gratis med detta.
Lördagseftermiddagen ägnades åt den
traditionsenliga slalomtävlingen. Vi vill TACKA Norbergs slalomklubb
som ställde upp och hjälpte oss. 1:a pris i ungdoms och vuxenklassen
vanns av samma familj – Björn och Anders Hedin.
Dysmeliföreningens vandringspris för bäste dysmelist gick i år till
Tommy Davidssson.
GRATTIS!
Inför festen kom Tina Vorbrodt och gjorde ansiktsmålning på alla
barn som ville. De kom sedan en efter en mycket fina till festen.
TACK Tina! Så var det fest! Vi sjöng allsång, åt god mat, sjöng för
varandra bordsvis, hade dragning av stjärnlotteriet ”alla bord” fick
framföra en saga. Den skulle framföras på max 5 minuter utan tal.
Rekvisita fanns att tillgå och de övriga skulle gissa vilken saga
som utspelade sig. Det var mycket roligt och nästan alla var
delaktiga.
Söndag = hemresa. Efter lunch, och många avsked, var de bara vi
lägergeneraler kvar. Efter någon
timmes plockande så bar det av hemåt även för oss lägergeneraler. |
